10 years since I started at Svensk Form, looking back and forth, a new year and new challenges

Nu är det drygt tio år sedan jag började på Svensk Form. Utanför faller snöflingorna mjukt, och jag sitter på landet, tittar ut genom fönstret och funderar över vart tiden tog vägen. Ibland känns det som en evighet, och ibland som ett ögonblick, det har varit ett arbete i ständig förändring.

År 2005 var förhoppningarna höga. Designåret inleddes, regeringen var entusiastisk. I likhet med våra skandinaviska systerländer skulle Stockholm äntligen få både ett Formmuseum samt ett Designcenter på Telefonplan, där Svensk Forms mötesplatsuppdrag skulle ingå. Vi såg på ritningar, drog upp planer. Finanserna tycktes säkrade. Varför det stoppade förblir oklart, men av förhoppningarna blev intet. Resten är väl känt, med resan kring Arkitekturmuseet och ArkDes. I dag utreds mötesplatsuppdraget vidare, och vi får tillfälle att komma med remissyttrande till Gestaltad Livsmiljö inom kort.

Huvudstaden saknar idag fortfarande sitt självklara centrum. Vi på Skeppsholmen försöker efter förmåga förklara för intresserade utländska turister och bussar som knackar på vår dörr var de kan se ett representativt urval av svensk design? ArkDes, Moderna museet, Nationalmuseet, eller som det står i guideböckerna, Svensk Form?

Men det har trots allt varit en tillfredsställande tid. Vad vi saknat i ekonomiska termer har vi hittills kompenserat med glöd och positivt engagemang, inte minst från våra aktiva medlemsföreningars sida. På Stockholms-kansliet är vi idag färre än på länge, vår ekonomiska bas begränsar vår handlingsfrihet – men ändå fortsätter vi oförtrutet. Alla verkar tro att vi är större och mäktigare än vi är, och förväntningarna på många håll är höga. På gott och på ont.

Vi har hursomhelst kunnat driva på utvecklingen, skapa nya projekt och satsa hårt på internationalisering. Jag har ett internationellt brett nätverk som vi kunnat utnyttja. Våra verksamhetsberättelser är digra luntor. Våra 13 regionalföreningar, den senaste just bildad i Stockholm, driver omfattande egna projekt ( sammanställer just nu resultaten för 2015 , liksom planen för 2016)

Nu, i början på året är det dags för omstart och nyladdning av batterierna. Drömmen om ett designcenter i Stockholm kvarstår och vi är flera organisationer som tillsammans tagit förnyad kontakt med Stockholms stad. Klart är att designfrågor har ett betydligt starkare genomslag i regioner och städer som Malmö och Göteborg där det finns väl etablerade fysiska mötesplatser, om än Röhsska just nu är hotat.

I avvaktan på alla utredningar om den större frågan om vilka myndigheter som ska hantera arkitektur och design, kanske man kan finna en tillfällig lösning? Självklart kommer vi att engagera oss i den nya politik som kan bli ett resultat av utredningen Gestaltad Livsmiljö. Men vi behöver vara operativa längs vägen.

Svensk Forms historia, 170 år, har präglats av eldsjälar som tagit sig an tidens utmaningar. Föreningens ekonomi har varit som ett dragspel, personberoende och nyckfull, men har ändå klarat sig igenom årtiondena. Vårt arbete vilar på stark historisk grund. Vi har unikt material och kompetens i ett nätverk, som ingen annan har. Tidningen Form har hittat hem, trots att det allmänna medielandskapet gjort det allt svårare att driva tryckta tidskrifter. Vi har en stark redaktion som också kommunicerar via snabba digitala och sociala kanaler. Utmärkelserna Ung Svensk Form och Design S med alla sina sidoprojekt är andra huvudpelare i vår verksamhet, liksom vårt rika bibliotek och arkiv. Själv ägnar jag stor del av min tid åt lobby-arbete, det gäller att finna sponsorer, att söka pengar för våra projekt och följa upp med rapportering av vad vi gör. Regionalföreningarna jobbar ideellt som en rikstäckande ryggrad. Våra utlandssatsningar har varit framgångsrika, samarbetet med främjarmyndigheterna utmärkt.

Men samtidigt är det så mycket mer vi skulle vilja och kunna göra om vi inte var så beroende av tillfällig extern finansiering för varje projekt. Jag låter gnällig, jag vet. Men kanske jag egentligen tvärtom är alldeles för optimistisk . Hursomhelst, nu kavlar vi upp ärmarna inför 2016.

Sitting here at my country house trying to look back at the ten years I have been the managing director of Svensk Form. Ten years is a long time. Sometimes it feels that long, but mostly I don’t know where the time went. It has been a forever changing journey, up and down when it comes to financing, and the political interest for our field. There is a constant confusion if Svensk Form is to be seen as a public agency, a private society or a commercial company, or a union representing our members interests. This is sometimes hard even for ourselves to identify, and it has been the ongoing discussion during these ten years. In fact, the truth is, we are a bit of everything. Most membership societies in Sweden, with their all-time-high in the 50’s, have done a similar journey from purely idealistic to a more commercial approach in their activities – for good and for bad.

Everyone wants a clear and simple explanation and description, even if these are complex matters.  It does not make it easier that we cover the broadest possible design field, from craft to service design, including architecture and fashion whenever they meet. Outside expectations are strong and many. We are the natural body to turn to when it comes to questions on Swedish Design, international visitors crowd our doorsteps, foreign journalists and researchers contact us continuously. This year we celebrated our 170 years anniversary, we are the oldest design organization in the world. Our magazine Form, celebrated its 110 years. It is a rich history, vital and forceful in societal changes, always taking on the most urgent challenges of the present – each era has had their challenges – like the environmental, social and economic challenges of today. Almost as 100 years ago, when Sweden faced segregation, poverty and lack of living spaces. Since we have been a free society, representing the civil society, we have been able to act quickly and strongly. This is still true, but since the beginning of this century, we also have a major mandate from the Government, the Ministry of Culture to stimulate the design development in Sweden and to promote Swedish design abroad, with a yearly allowance of approx 4,4 million SEK (a lot less than our Nordic colleagues). Our 4 000 members are not only professionals, but also general public interested in design, likewise subscribers of our magazine Form. We have 13 regional societies all over Sweden, active in local programs on design, reaching out to grassroots locally. We work closely with several public authorities, especially in promoting Swedish design internationally. Our historical archive is unique and accessible digitally, and we have an impartial board for juridical judgement on immaterial rights, which is often referred to in court. We are all of the above, and much more, yet we are only very few people actually employed at the Stockholm office – with a weak economy. Our network is unique and large, and as always in an interest- driven Society, the engagement and amount of knowledge of our members and network are impressive. We could come into much more use for societal development given if we had adequate resources.

Now 2016 has arrived and time has come to recharge the batteries for the future. Several promising initiatives are in the pipeline; a new governmental export strategy is recognizing the potential extant within architecture, design and fashion. A new general policy of architecture, design and form has been presented, to be implemented this year, and the Minister of Enterprise has taken in a specialist on design as one of his industrial advisers. Between our design organizations, we are now – again – aiming at establishing a Design Centre in the Stockholm Region, quicker and more flexible than a governmental authority or a museum. (The latter question has been discussed for more than a hundred years , and has yet to find a solution, much to the surprise of the rest of the world.) As always, collaboration is the key to success.

Uppvaktning i januari 2015 hos kulturminister Alice Bah Kuhnke, Svensk Form personal, redaktion och styrelse: Anita Christiansen, Bo Madestrand, Karin Wiberg, jag, Bo Göransson, Stina Nilimaa Wickström, Jenny Lantz

Uppvaktning i januari 2015 hos kulturminister Alice Bah Kuhnke, Svensk Form personal, redaktion och styrelse: Anita Christiansen, Bo Madestrand, Karin Wiberg, jag, Björn Göransson, Stina Nilimaa Wickström, Jenny Lantz

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky, vid någon av invigningsfesterna för Designåret 2005, strax efter mitt tillträde. Pagrotsky var djupt involverad i designfrågorna.

Med dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky, vid någon av invigningsfesterna för Designåret 2005, strax efter mitt tillträde. Pagrotsky var djupt involverad i designfrågorna.

Telefonplan tänkt som Designcentrum 2005

Telefonplan tänkt som Designcentrum 2005